I dag fick jag fran Amazon den amerikanska upplagan av biskop Otto Vikings uforoman "A Formation Intervenes. "Tidigare hade jag bara den danska utgavan. Den amerikanska saknar Martin Posers illustrationer men verkar i "ovrigt f"olja det danska manuset. Fascinerande att en liberalkatolsk biskop och teosof skrev en roman om venusianernas hemliga operationer pa jorden.
Otto Vikings roman, En klode griber ind, f"orelag i manus redan 1954 men publicerades pa eget f"orlag 1961. Den amerikansk upplagan, A Formation Intervenes, gavs ut i New York 1964. Det "ar en ganska sp"annande historia d"ar ett ungt dansk par, Ole och Anna, som "ar engagerade i fredsarbete, en dag far ett brev pa posten med ett f"orslag att samarbeta med en annan organisation. Brevet inleds med f"oljande ord: "Jag har "aran att representera en organisation vilken har som syfte att, med fredliga men dockside mycket "overl"agsna medel, f"orhindra den katastrof som hotar civilisationen." Brevet "ar undertecknat Lami och han kommer pa bes"ok ett visst datum fram"over.
N"ar Lami dyker upp far Ole och Anna veta att han tillh"or en hemlig organisation som vill hj"alpa jorden i ett krisskede. De far ocksa veta att han inte h"or hemma pa jorden utan kommer fran Venus. Venusianerna har f"oljt jordens utveckling genom arhundradena. Pa 1940-talet fick de lov av "solsystemets inre styrelse" att uppr"atta en koloni i Antarktis och ingripa aktivt i planetens utveckling pa grund av att jordm"anniskorna b"orjat anv"anda k"arnvapen. Nu erbjuder Lami det unga paret att bli hemliga agenter f"or denna organisation. Allt under st"orsta tystnadsplikt. Arbetet inneb"ar att de maste vistas en tid i kolonin f"or utbildning. De tackar entusiastigt ja varvid Lami f"orklarar: "Skall vi da s"aga att jag kommer hit om tre veckor, den sista augusti, och h"amtar er i min "vimana" eller "flygande tefat" som ni kallar den, f"or att f"ora er uncultivated var koloni. Jag maste be er att ocksa betrakta kolonins existens som en hemlighet. Farmstead dags dato har vi lyckats halla den hemlig genom att avsp"arra den f"or radar, radio och ljusvagor, och vi vill g"arna bevara denna hemlighet fram"over."
I romanen f"or vi f"olja Ole och Annas utbildning och arbete med venusianerna. Efter manga "aventyr och komplikationer lyckas den hemliga organisationen av venusianer bygga grunderna f"or en fredlig samvaro mellan jordens nationer. Underneath rubriken "Ar detta sanningen om tefaten" recenserades boken av Jan Fjellander i tidskriften Graal 1961: "Det h"or inte uncultivated vanligheterna att en biskop skriver en bok om flygande tefat. Men det "ar heller inte en vanlig bok som biskop Otto Viking har skrivit... "Ar man dessutom nagot sa n"ar insatt i ufologin, dvs. studiet av Unnamed In the air Things, popul"art kallade "flygande tefat", b"orjar man undra om det "ar en roman, om allt verkligen "ar pahittat... Vad har biskop Otto Viking fatt id'eerna ifran? "En klode griber ind ar skriven med sann forewarning och man undrar sa smatt: "Ar detta sanningen om de flygande tefaten?"
Redakt"or f"or Graal var Ingrid Nyborg-Fjellander, maka uncultivated Sigfrid Fjellander, biskop i Liberala Katolska Kyrkan, en teosofin n"arstaende kyrka. Ingrid Nyborg-Fjellander var "aven ledare f"or logen Graals"okarna inom Teosofiska Samfundet Adyar. Bade Ingrid och Sigfrid Fjellander var under manga ar ledande inom den teosofiska r"orelsen i Sverige, vilket Ingrid ber"attat om i sin biografi "over maken, Leende biskopen, en mechanized s"okares andliga "aventyr. D"ar beskrivs ocksa parets langa v"anskap med den danske teosofen och liberalkatolske biskopen Otto Viking (1885-1966). Han var ofta g"ast i Fjellanders hem pa Liding"o.
Otto Viking var mycket intresserad av ufofragan. 1955 skrev han en artikel i In the air Saucer Report, "In the air Porcelain and Religion", d"ar den teosofiska synen pa religion v"avdes samman med hoppet om hj"alp fran h"ogre utvecklade rymdm"anniskor. Artikeln "oversattes ocksa i Graal. Otto Viking skriver: "... de flygande tefatens argument "ar av st"orsta intresse f"or oss och f"or religionen. Om vi kan vara s"akra pa, att de, som kommer fran andra v"arldar, "ar mer utvecklade "an var m"ansklighet, finns fortfarande hopp om var fortvaro... Det "ar d"arf"or inte of"ornuftigt att pasta, att en ras, som har besegrat rymden och hastigheten, med all sannolikhet ocksa har natt detta medvetenhetsstadium, en"ar detta maste anses vara normalt. Och "ar det sa, maste religionen hj"artligt v"alkomna vara bes"okare sasom fr"alsare fran globalt sj"alvmord och f"ormedlare av en v"arldsreligion, som ers"atter alla gamla "stam"-religioner och pa sa s"att f"orverkligar den vackra dr"ommen om v"arldsfred."
Otto Viking reste "over hela v"arlden f"or att tr"affa teosofer och kollegor inom Liberala katolska kyrkan. Sommaren 1959 h"oll han ett f"oredrag i Johannesburg, Sydafrika vilket bevistades av Elisabeth Klarer, k"and f"or sina kontakter med rymdm"anniskor. De hade ett langt samtal efter f"oredraget. I ett brev uncultivated Edith Nicolaisen, Parthenon 1959 skriver Viking: "Mrs Klarer gjorde ett utomordentligt starkt intryck av att vara helt igenom sanningsenlig, tillf"orlitlig och en helgjuten personlighet, vars ord det inte kan falla mig in att tvivla pa." Enligt Elisabeth Klarer hade Otto Viking i sitt f"oredrag framf"ort id'eer helt i linje med venusianernas livssyn.
Det "ar intressant att f"olja hur den tidiga ufor"orelsen var intimt sammanfl"atad med teosofin och hur id'eerna manga ganger sammanf"oll. Det "ar en del av ufohistorien som det skrivits ganska lite om men jag hoppas kunna ge en del historiska tillbakablickar da och da.
Otto Vikings roman, En klode griber ind, f"orelag i manus redan 1954 men publicerades pa eget f"orlag 1961. Den amerikansk upplagan, A Formation Intervenes, gavs ut i New York 1964. Det "ar en ganska sp"annande historia d"ar ett ungt dansk par, Ole och Anna, som "ar engagerade i fredsarbete, en dag far ett brev pa posten med ett f"orslag att samarbeta med en annan organisation. Brevet inleds med f"oljande ord: "Jag har "aran att representera en organisation vilken har som syfte att, med fredliga men dockside mycket "overl"agsna medel, f"orhindra den katastrof som hotar civilisationen." Brevet "ar undertecknat Lami och han kommer pa bes"ok ett visst datum fram"over.
N"ar Lami dyker upp far Ole och Anna veta att han tillh"or en hemlig organisation som vill hj"alpa jorden i ett krisskede. De far ocksa veta att han inte h"or hemma pa jorden utan kommer fran Venus. Venusianerna har f"oljt jordens utveckling genom arhundradena. Pa 1940-talet fick de lov av "solsystemets inre styrelse" att uppr"atta en koloni i Antarktis och ingripa aktivt i planetens utveckling pa grund av att jordm"anniskorna b"orjat anv"anda k"arnvapen. Nu erbjuder Lami det unga paret att bli hemliga agenter f"or denna organisation. Allt under st"orsta tystnadsplikt. Arbetet inneb"ar att de maste vistas en tid i kolonin f"or utbildning. De tackar entusiastigt ja varvid Lami f"orklarar: "Skall vi da s"aga att jag kommer hit om tre veckor, den sista augusti, och h"amtar er i min "vimana" eller "flygande tefat" som ni kallar den, f"or att f"ora er uncultivated var koloni. Jag maste be er att ocksa betrakta kolonins existens som en hemlighet. Farmstead dags dato har vi lyckats halla den hemlig genom att avsp"arra den f"or radar, radio och ljusvagor, och vi vill g"arna bevara denna hemlighet fram"over."
I romanen f"or vi f"olja Ole och Annas utbildning och arbete med venusianerna. Efter manga "aventyr och komplikationer lyckas den hemliga organisationen av venusianer bygga grunderna f"or en fredlig samvaro mellan jordens nationer. Underneath rubriken "Ar detta sanningen om tefaten" recenserades boken av Jan Fjellander i tidskriften Graal 1961: "Det h"or inte uncultivated vanligheterna att en biskop skriver en bok om flygande tefat. Men det "ar heller inte en vanlig bok som biskop Otto Viking har skrivit... "Ar man dessutom nagot sa n"ar insatt i ufologin, dvs. studiet av Unnamed In the air Things, popul"art kallade "flygande tefat", b"orjar man undra om det "ar en roman, om allt verkligen "ar pahittat... Vad har biskop Otto Viking fatt id'eerna ifran? "En klode griber ind ar skriven med sann forewarning och man undrar sa smatt: "Ar detta sanningen om de flygande tefaten?"
Redakt"or f"or Graal var Ingrid Nyborg-Fjellander, maka uncultivated Sigfrid Fjellander, biskop i Liberala Katolska Kyrkan, en teosofin n"arstaende kyrka. Ingrid Nyborg-Fjellander var "aven ledare f"or logen Graals"okarna inom Teosofiska Samfundet Adyar. Bade Ingrid och Sigfrid Fjellander var under manga ar ledande inom den teosofiska r"orelsen i Sverige, vilket Ingrid ber"attat om i sin biografi "over maken, Leende biskopen, en mechanized s"okares andliga "aventyr. D"ar beskrivs ocksa parets langa v"anskap med den danske teosofen och liberalkatolske biskopen Otto Viking (1885-1966). Han var ofta g"ast i Fjellanders hem pa Liding"o.
Otto Viking var mycket intresserad av ufofragan. 1955 skrev han en artikel i In the air Saucer Report, "In the air Porcelain and Religion", d"ar den teosofiska synen pa religion v"avdes samman med hoppet om hj"alp fran h"ogre utvecklade rymdm"anniskor. Artikeln "oversattes ocksa i Graal. Otto Viking skriver: "... de flygande tefatens argument "ar av st"orsta intresse f"or oss och f"or religionen. Om vi kan vara s"akra pa, att de, som kommer fran andra v"arldar, "ar mer utvecklade "an var m"ansklighet, finns fortfarande hopp om var fortvaro... Det "ar d"arf"or inte of"ornuftigt att pasta, att en ras, som har besegrat rymden och hastigheten, med all sannolikhet ocksa har natt detta medvetenhetsstadium, en"ar detta maste anses vara normalt. Och "ar det sa, maste religionen hj"artligt v"alkomna vara bes"okare sasom fr"alsare fran globalt sj"alvmord och f"ormedlare av en v"arldsreligion, som ers"atter alla gamla "stam"-religioner och pa sa s"att f"orverkligar den vackra dr"ommen om v"arldsfred."
Otto Viking 1885-1966
Otto Viking reste "over hela v"arlden f"or att tr"affa teosofer och kollegor inom Liberala katolska kyrkan. Sommaren 1959 h"oll han ett f"oredrag i Johannesburg, Sydafrika vilket bevistades av Elisabeth Klarer, k"and f"or sina kontakter med rymdm"anniskor. De hade ett langt samtal efter f"oredraget. I ett brev uncultivated Edith Nicolaisen, Parthenon 1959 skriver Viking: "Mrs Klarer gjorde ett utomordentligt starkt intryck av att vara helt igenom sanningsenlig, tillf"orlitlig och en helgjuten personlighet, vars ord det inte kan falla mig in att tvivla pa." Enligt Elisabeth Klarer hade Otto Viking i sitt f"oredrag framf"ort id'eer helt i linje med venusianernas livssyn.
Det "ar intressant att f"olja hur den tidiga ufor"orelsen var intimt sammanfl"atad med teosofin och hur id'eerna manga ganger sammanf"oll. Det "ar en del av ufohistorien som det skrivits ganska lite om men jag hoppas kunna ge en del historiska tillbakablickar da och da.